Spaning

AI-bilder och källkritik – fem frågor att ställa

Person som scrollar på sin mobil

Det har aldrig varit enklare att skapa en trovärdig bild av något som aldrig har hänt. AI-verktyg kan på några sekunder skapa foton av händelser, personer och platser. Det ställer nya krav på oss som tittar. Här är fem frågor som hjälper dig att bedöma en bild.

1. Var kommer bilden ifrån?

Försök hitta den ursprungliga publiceringen. Använd omvänd bildsökning för att se var bilden har förekommit tidigare. En bild som påstås vara från i går kan dyka upp i sökresultat från flera år tillbaka.

2. Vem delar den, och varför?

Är avsändaren ett känt nyhetsmedium, en myndighet eller ett okänt konto? Konton som nyligen skapats eller som bara delar material om ett ämne bör granskas extra noga.

3. Rapporterar andra samma sak?

Om något stort har hänt kommer flera oberoende källor att rapportera om det. Hittar du bara bilden på ett ställe är det ett varningstecken.

4. Stämmer detaljerna?

AI-bilder har blivit bättre, men detaljer kan fortfarande avslöja dem: text som inte går att läsa, konstiga händer, skuggor som faller åt olika håll eller bakgrunder som inte hänger ihop. Lita dock inte bara på detaljerna, eftersom tekniken utvecklas snabbt.

5. Vill bilden få dig att reagera?

Bilder som väcker stark ilska, rädsla eller förtjusning sprids snabbare. Det är just därför de används i desinformation. Stanna upp innan du delar.

De här frågorna bygger på samma grundprinciper som klassisk källkritik. Läs mer i lektion 4 om källkritik och informationspåverkan.

Profilbild för Johan Sjöberg

Kursledare för Omvärldskunskap

Fler spaningar